Hej horor. Igår var jag första gången på riktigt ute på Sticky Fingers.

 

Två bilder ifrån en moské i Turkiet som jag tog i sommras.

Själv tyckte jag det var väldigt spännande. Det var en underlig men häftig kännsla att gå omkring på en stor röd matta utan skor

Röda bilder är ett tecken på värme, antar jag.
Värme och trygghet. Det är det jag alltid viljat att ett kallt höstlov skall beståt av och det verkar som jag fått som jag vill. Bilderna har egetligen inte alls med dessa händelser att göra, det var bara väldigt röda.
Imorgon tänkte jag äckla mig på Sticky Fingers för första gången, undra hur det kommer att sluta. Rött kanske (blodigt)?

Tyvärr fick jag bara en halvbra bild på Magic Arm innan en vakt kommer
fram till mig; HAR DU FOTOPASS?! Och självklart har jag ju intd det.

Var på Parken för första gången. Anledningen var att jag skulle se Camera Obscura.
De första 15 minuterna var hemska! Stället var fullt av folk. Vänner stod runt om i lokalen, drack öl och hade det trevligt. Själv stod jag inträngd i ett hörn och fingrade på min kamera för att försöka se upptagen ut och inte allt för ensam ut. För ensamt känndes det verkligen. Inte en enda en kännde jag igen. Och fan heller hade jag tagit med mig ynka 20 spänn för att betala i garderoben, så det fick bli att jag fick pressa ner min stora rock i min lilla adidas väska. Måste sätt riktigt dumt ut.

Plötsligt kommer en man upp på den lilla scenen och presenterar sig som Magic Arm och förklarar att han tunerar med Camera Obscura och nu ska framföra några låtar.
Själv tyckte jag hans musik lät som en betydligt sämre version av Bon Iver med elektroniska ljud och hans synthesizer skar sig riktigt i mina öron.
http://www.myspace.com/magicarm



Camera Obscura var något helt annat!
De lät precis som på skiva, alltså underbart.
Jag blev helt förvånad hur söt Carey Lander var i verkligenheten. Tracyanne Campbell såg också mycket bättre ut i det riktiga livet, där hon stod en meter framför mig, för längst fram det var jag.
Och hennes röst... kvinnans röst är underbar! Den får mig alltid att tänka på våren och vackra träd med gröna blad.

Ni som har hör Camera Obscura ser förmdligen att låtlistan inte går att göra mycket bättre. Den var perfekt!
Mina favoriter måste varit: The sweetest thing, let's get out of this country och if looks could kill.
Konserten var fin och efter begav jag mig genast hem för att försöka få något övat på den skriving jag skulle ha dagen efter.

Igår natt fick jag för mig att skapa en ny blogg.

Jag skrev ytterst sällan i den föregående, att skriva om att hat var en bra idé men skulle troligtvis inte funka i längden. Jag börjar om med en annan attityd. Får se hur det går denna gång. Kanske går det eller så tröttnar jag lika snabbt.